Helmer Osslund (1866–1938) född i trakten av Sundsvall, men mötet med Lapplands fjällmassiv och de storslagna vildmarksvidderna i flammande höstfärger präglade hans konstnärskap mest. Osslund är en intressant länk mellan 1800-talets landskapsmåleri och 1900-talets spirande modernism. Han studerade för Paul Gauguin, vilket han var ensam om från svenskt håll. Gauguin med sina böljande platålandskap satte sin prägel på Osslund och hans färgpalett med dess rena, brinnande färger. Där landskapen blir en exotisk symfoni. Osslund gav Norrland ett ansikte med sina expressiva uttryck och dramatiska landskap. 1909 kom hans genombrott efter utställning i Stockholm. Samtliga verk såldes, däribland köpte Anders Zorn fyra skisser. Hans måleri ligger nära modernismen, var bland annat förebild för Leander Engström. Tillsammans gjorde de vildmarksstudier. Osslund är en av våra främsta norrlandsskildrare.
Objektbeskrivning: En studie av ”Den ensamma björken vid älven”, där älven med sin dalgång kan betraktas som livets källa. En samlad fruktbarhet med betesmarker och vattenförsörjning. Trädet som länk mellan himmel och jord i vidare mening skänker liv och växer i en ständig kamp genom livet, och kan genom trädet ses som en fingervisning över tidens gång. Där tron på trädens magiska kraft – trädet ansågs stå i kontakt med ”sin” människa, och beroende på hur trädet växte skulle det ge en antydan om människans framtid. Den tydliga gränsen mellan himmel och jord kan ses vid ”Den ensamma björkens” krona, det kan ses som ett tecken på alkemi. Det färgspektra som omgärdar björkens topp besitter en fängslande aura av ljus. En förtrollande historia om livets mening, att övervinna de rädslor och fördomar som kan stå i vägen, där trädet och naturen är den högre världens katedral.
Teknik: Olja på pannå
Storlek: 61 x 46 cm inkl. ram (43 x 30 cm exkl. ram)