Uno Vallman (1913-2004) föddes i Dalarna som fattighuspojke. Från 1936 började studera konst. Först på Otte Skölds målarskola och 1939 antogs han till konsthögskolan i Stockholm. Vallmans första uppmärksammade framträdande skedde 1945 på Färg och Form i Stockholm, vilket tillsammans med en separatutställning i Konstgalleriet i Göteborg 1946 blev hans genombrott. Uno Vallman har ett eget ansikte och ett eget språk i sitt måleri. Ibland kallades Vallman på 1960-talet "Nordens Picasso" av franska konstrecensenter, då han hade utställningar i Paris. Vallman hade en egen nyskapande stil som är väldigt svår att kopiera, även kallad vallmanism av recensenter i Frankrike. Återkommande motiv i Vallmans måleri är tuppar, blomsterstilleben och landskap. Han har även skildrat kända Stockholmsmiljöer. Hans största konstgärning är utan tvekan de många monumentala målningarna i kyrkor, skolor och förvaltningsbyggnader.
